Finansmedia och nyhetsflödet

Det finns en mängd olika sorters finansmedia. Mediaaktörer som levererar s.k. finansiella nyheter. Det kan vara allt från tryckta tidningar, radio, tv till internetsajter.

Ofta får jag intrycket att det anses "finare" med s.k. finansmedia än annan rapportering, t.ex. att tidningen Dagens Industri ses som mer seriös än Veckorevyn, att nyhetsankaret som rapporterar om börsens rörelser och ger en "förklaring" till kursrörelsen ger en bättre bild och förståelse av vår omvärld än modebloggaren som ger sin syn på den nyinköpta handväskan. Är det så?

Jag kan tycka att det mesta av finansmedia och dess nyhetsrapportering varken är bättre eller sämre än annan rapportering och betraktelser av vår omvärld. Finansmedia, liksom alla annan nyhetsrapportering, lever på att generera nyheter. Det kommer m.a.o. alltid finnas något att skriva om samt ge mer eller mindre relevanta förklaringar till händelser som skett. Huruvida det är relevant har från nyhetsrapporteringssida egentligen liten relevans. Det viktiga är att generera ett nyhetsflöde som skapar intresse för att få konsumenterna att konsumera "tjänsten".

I en del fall kan jag tycka att s.k. finansmedia är värre än andra då det finns en, för mig, överdriven tendens att hela tiden rapportera om framtida möjliga utfall. Det är prognoser och spekulationer till höger och vänster. För mig är det i mångt och mycket likhetstecken med sådan rapportering och horoskop. Den enda skillnaden är att horoskop i alla fall i min umgängeskrets mest kan ses som en "kul grej", medan finansmedias horoskopsliknande framtidsscenarion kan diskuteras som om de redan hade inträffat. De blir s.k. moderna sanningar och man cementeras till att tro att utvecklingen kommer ta en viss riktning.

Det finns onekligen en fascination kring det sensationella, liksom att försöka förutspå framtiden.Även jag dras till detta, men det kan också vara bra att påminna sig själv om att framtiden fortfarande är oviss, att nyhetsrapportering i första hand inte är till för att ge vår rationella hjärnhalva beslutsunderlag utan för att skapa stimuli åt vår mer känslostyrda hjärnhalva.

Jag är övertygad om att det mesta i etablerad finansmedia är "brus". Även det mesta i en sådan här blogg är "brus". Kanske jag lyckas leverera något tänkvärt då och då, men det mesta klarar man sig väldigt bra utan att ha läst. Du läser antagligen detta av samma anledning som du kanske under veckan läste dagstidningen, eftersom du känner ett behov av att "konsumera" ett nyhetsflöde. Det konsumerade nyhetsflödet får dig kanske att känna att du har lite mer kontroll, att du är "med på banan". Låt dig dock inte luras. Framtiden är fortfarande oviss.

Fredagsfunderingar

Idag trillade utdelningen från norska möbeltillverkaren Ekornes in på kontot. Det blev omräknat till svenska kronor 8,95 kr/aktie (7,50 nok/aktie).

Jag har ingen speciell uppfattning hur svenska kronan står sig i relation till norska just nu, eller hur valutor överlag kommer röra sig framöver. I princip antar jag helt enkelt att valutaeffekter tar ut varandra över tid. Köp av aktier i norska bolag (eller i andra utländska bolag för den delen) har därmed inte något att göra med förväntade valutaeffekter. 

Pengarna från utdelningen gick till att öka på innehavet i ett annat utländsk bolag, energibolaget Fortum, som är noterat i Helsingfors. Sålunda har det ändå blivit en del valutatransaktioner idag på depån, från norska kronor till svenska och sedan till euro. Detta är dock ingenting som behöver göras manuellt i depån utan sköts automatiskt.

Mitt innehav i Fortum är inte baserat på att jag tänker mig att det finns enorma uppsidor eller "triggers" i bolaget. Jag räknar helt enkelt med att Fortum ska kunna fortsätta leverera ca 1 euro i utdelning framöver och att Fortum därmed är en av baspelarna i portföljen som genererar ett kassaflöde som kan återinvesteras någonstans där och då jag finner priset attraktivt. Stabila utdelningsgivande bolag som bedöms leverera genom vått och torrt tycker jag utgör en sund bas i var mans portfölj.

Idag är en speciell dag av en annan anledning också. Kinnevik kan nu sälja sitt innehav i Groupon om de så vill. Om de har sålt några av sina 18 miljoner aktier vet jag ej, men någon/några har i alla fall sålt en hel del. Groupons kurs har gått ned ca 9% idag och redan har nästan 6 gånger mer aktier omsatts (ca 18 milj) än vanligt (ca 3,5 milj) under en handelsdag fastän enbart halva dagen har gått när detta skrivs. Lite längre fram får vi antagligen veta hur Kinnevik gjort. Baserat på dagens kurs skulle Kinneviks Groupon innehav således vara värt ca 1,2 miljarder kr.

En annan möjlig mycket lönsam investering för Kinnevik inom IT-segmentet är blocket kopian Avito, som enligt en del bedömare också är värt en hel del: Blocket-kopia värd 2,5 miljarder kr

Negativa rubriker ser ut att fortsätta dominera på nyhetsfronten. De flesta verkar vara överens om att det ska bli mycket sämre under året och att vi kommer att få se mycket lägre aktiekurser. Lite kul är det dock att enbart för några månader sedan fanns det gott om rubriker där det stod att läsa att 2012 skulle bli ett riktigt bra börsår utifrån perspektivet stigande aktiekurser. Själv har jag naturligtvis ingen aning.

Jag vet inte om det blir en Spexit, Grexit, inflation eller deflation eller huruvida Romney eller Obama vinner presidentvalet i USA.  Jag har absolut ingen "edge" i att förutspå framtiden och än mindre i hur det påverkar specifika bolag. Jag försöker dock, så gott det går, göra egna bedömningar av bolagen jag fattar intresse för och agera utifrån det. Huruvida det blir rätt eller fel återstår att se. Det är min övertygelse att det är det enda sättet att egentligen kunna bygga vidare på sina egna förutsättningar och förmågor. Om man enbart förlitar sig på någon annans bedömning, vad lär man sig av det? Visst ska man söka inspirationskällor men det är viktigt att man skapar sin egen uppfattning och agerar på det. Warren Buffett är naturligtvis en inspirationskälla men jag leker ändå inte "följa John" vad det gäller hans investeringar i diverse banker och försäkringsbolag, ej heller äger aktier i Buffetts Berkshire Hathaway.

Det svåra i dagens moderna tidsålder när man ska göra en bedömning av någonting är inte att införskaffa information. Tvärtom, det finns ett överflöd. Det svåra är att sålla och enbart försöka fokusera på de betydelsefulla informationsbitarna. Vilken information som är betydelsefull beror också på vilket perspektiv och tidshorisont man har. Dessa varierar naturligtvis från person till person. Därav ytterligare en viktig anledning till att göra sin egen bedömning. Bedömningen som någon har gjort är gjord utifrån den information som den personen ansett viktig utifrån sitt perspektiv, men är den relevant för din del?

Vad är en bubbla?

Vad är en bubbla? När är ett företag övervärderat? Vilken kurs är den rätta? Frågorna är nästan omöjliga att svara på. Det finns många tumregler men de har en tendens att "tummas på" i samma fart som bubblan växer. I efterhand är det alltid lätt att säga att det var en bubbla, men hur är det om man är mitt i en?

Bubblor byggs inte enbart av momentum eller marknadens humör. Det finns i regel alltid någon form av fundamenta i bakgrunden. Någonting som får en att tro att det inte är en bubbla, tvärtom så finns det mycket goda skäl till att utvecklingen är eller ska bli si eller så.

1630-talets tulipankrasch hade som "fundamental bakgrund" att utbudet på tulipaner skulle minska, IT-kraschen att dessa nya IT-företag skulle dominera framtiden och företagsutvecklingen i och med att en ny form av ekonomi och samhälle höll på och utkristalliserade sig. Tidigare bostadskrascher (samt troligen även framtida) har ofta föreställningen om att tillgången alltid kommer ligga efter efterfrågan i och med en växande befolkning/ekonomi.

George Soros har också uttryckt det bra med orden "Stock market bubbles don't grow out of thin air. They have a solid basis in reality, but reality as distorted by a misconception"

I efterhand kan man ju undra varför man inte kunde förutspå hur illa föreställningarna om framtiden var, men kan vi i dagens läge skilja på vad som är på väg att bli en bubbla och vad som är rimligt?


Har vi någonting i dag som SKA stiga i pris eftersom vi är övertygade om att tillgången kommer att minska?


Har vi någonting idag som SKA stiga i pris eftersom det är bolag som kommer vara framtidens vinnare (med säkerhet för vi vet ju vart vi alla, samhället i stort, är på väg eller hur)?


Har vi någonting idag som SKA stiga i pris eftersom vi är övertygade om att efterfrågan kommer att öka?


Vad har vi för eventuella bubblor idag?

Gullberg o Jansson

Gullberg & Jansson gjorde nyligen en nyemission till kursen 4 kr/aktie. Gullberg & Jansson har halvt dussinet anställda och ca 20 milj kr i omsättning. Bolaget kommer listas på Aktietorget den 12 Juni.

Gullberg & Jansson tillverkar och säljer främst poolvärmepumpar. Målet är att växa med 20% årligen med en vinstmarginal på minst 10%. Gullberg & Janssons finansiella mål liknar m.a.o. Nibes mål för sin verksamhet. Huvuddelen av bolagets produkter säljs i Sverige, men ca 30% går på export.

Jag har bara tagit en snabbtitt och kan konstatera att bolagets balansräkning ser helt ok ut och vinstmarginalerna för branschen verkar mycket riktigt ligga runt 10%. Dock uppvisar inte Gullberg & Jansson något som jag, såvitt jag kan bedöma, unikt. Den mycket större aktören Pahlen AB uppvisar t.ex. en i stort sett lika stark balansräkning, högre marginaler samt har redan lyckats etablera sig på flertalet marknader.

Just expansion utanför Sverige ska vara en av anledningarna till nyemissionen där man tar in 7 milj kr (och där nästan 1 milj går till emissionsförfarandet) och det är expansionen som ska säkerställa en tillväxt i Norden och resten av Europa. Dock har jag svårt att bedöma hur väl man kan tänkas lyckas eller vad man har för konkurrensfördel gentemot andra aktörer i branschen. För mig låter 7 milj kr inte som mycket pengar att använda på marknadsföring för att expandera i Norden och Europa. Med någorlunda starka huvudägare som figurerar i bakgrunden så borde inte den summan vara så svår att ordna "internt". Dessutom så lyfter jag lite på ögonbrynen över att man i memorandumet lyfter fram att styrelsen ska föreslå att utdelning ges motsvarande 30% av vinsten efter skatt. Om man planerar att expandera kraftigt så kan jag tycka att pengarna som genereras i ett litet bolag med enbart ca 20 milj i omsättning bör gå till att finansiera denna relativt kraftfulla expansion. Det bör ligga en bra bit in i framtiden för ett expansionshungrigt, litet företag, innan man kan börja dela ut överflödigt kapital, eller? Jag får tyvärr lite känslan av att man vill listas för listningens skull. Är det enda sättet att få ihop kapital till extra marknadsföringsinsatser som står till buds för ett bolag som Gullberg & Jansson just nu?

Hur som helst, det var några av frågetecknen som dök upp i mitt huvud när jag lite snabbt tittade på Gullberg & Jansson. Jag gjorde också en notering om att en mer rimlig kurs borde varit ca 3 kr/aktie då det är mer jämförbart det egna kapitalet per aktie. Jag tycker det är mer rimligt för en verksamhet som tidigare år uppvisat en ROE på under 10%. Jag är kanske för kräsen och att det varit så historiskt behöver ju inte betyda att det fortsätter så i framtiden. Gullberg & Jansson kan mycket väl utvecklas till att bli en lyckad investering, men jag själv väljer att inte hoppa i poolen.

Hur gör du? Är du badsugen?

En tillbakablick - Avanza Forum 2010

Ibland kan det vara intressant med en tillbakablick. Nedan är ifrån Avanza Forum i Göteborg 2010. Glenn Hysen (f.d. fotbollsproffs), Gunther Mårder (VD Aktiespararna) och Per H. Börjesson (VD Investmentbolaget Spiltan) gästar.

Gunter Mårder lyfter bl.a. fram urvalskriterium som kan vara användbart när man vill sålla fram intressanta bolag. Bolagen ska uppvisa:

10% tillväxt under de senaste 5 åren.
P/E under 15.
En direktavkastning på 2% eller mer.

Andra saker som lyfts fram är vikten av att vara långsiktig och inte försöka köpa och sälja hela tiden samt så lyfts investmentbolag fram som lämpliga investeringsobjekt.


Per H. Börjesson har jag tidigare haft nöjet av att få svar på några invervjufrågor av: Intervju med Per H. Börjesson. Gunter Mårder brukar också alltid vara intressant att lyssna till och jag tycker han har sunda åsikter vad det gäller aktier, samt lyckas allt som oftast föra fram dem bra. Enligt min åsikt gör Gunter Mårder ett mycket bra jobb som VD-representant för Aktiespararna. Jag är själv medlem och även om alla lokala träffar inte är designade för att väcka just mitt engagemang och intresse så tycker jag att organisationen överlag tjänar sitt syfte bra i form av att föra ihop aktieintresserade personer.

Bloggaren Stockman har för övrigt skrivit ett intressant inlägg om just Aktiespararna: När kommer krisen i Aktiespararna

Mer om kväveindustrin, gaspriser och Yara

Kväve-  (nitrogen) industrin är en väldigt fragmenterad bransch. Produktionen är utspridd på en mängd lokala och regionala aktörer. Detta beror på två saker.

Den ena orsaken är att de  primära insatsmedlen för att tillverka kväve naturgas och luft finns på många ställen på vår jord (jämför med de två andra ingredienserna inom konstgödsel, fosfor och kalium där de stora reserverna finns på några få ställen).

Den andra orsaken är de höga transportkostnaderna. Detta gör att t.ex. den mesta ammoniaken konsumeras där den produceras och inte omfattas av någon världshandel.

De 10 största kväveproducenterna står för enbart ca 19% av världsproduktionen. Norska Yara är den största globala aktören inom detta segmentet, följt av CF Industries, PotashCorp (som för övrigt är världens största producent av konstgödsel om man ser till alla kategorier NPK), Togliatti, Agrium och Sinopec.

Det mesta produceras som sagt i närheten av produktionen därav hamnar enbart 12% av produktionen på världsmarknaden. Det finns trots allt ett behov att konsumera mer än man kan producera på vissa ställen. De största importörerna  är USA som beräknas stå för ca 35-40% av efterfrågan, följt av Europa som står för ca 25%. Man importerar främst från faciliteter som finns där det finns gott om naturgas så som i från forna Sovjetunionen, Mellanöstern, Nordafrika och delar av Latinamerika. Inte minst Trinidad & Tobago som är den viktigaste aktören på exportmarknaden och som står för hela två tredjedelar av USAs import och hela 25% av världshandeln.

Tittar man på kostnadsbiten så är den absolut största utgiftsposten vid produktion av t.ex. ammoniak naturgas. Naturgasen står för halva produktionskostnaden och ofta mer vilket får som konsekvent att gaspriset har en avgörande betydelse för marginalerna. Många, framförallt de som har faciliteter i USA har tjänat rejält med pengar på senare tid. Detta beror just på förbättrade marginaler. Gaspriserna är på rekordlåg nivå. Detta i kombination med allt högre efterfrågan och priser på t.ex. ammoniak och urea har gjort att många producenter täljt guld. Ett flertal nya produktionsfaciliteter beräknas också komma igång framöver, inte minst under 2012.

Anledningen till att just de amerikanska gaspriserna kommit ned så verkar vara ett stort överutbud bl.a. beroende på den s.k. shale gasen. Just nu noteras det amerikanska gaspriset (Henry Hub) på låga 2,50 usd. Man får egentligen gå tillbaka 10 år i tiden för dylika prisnivåer på gas. Generellt verkar gaspriset varit relativt lågt ända sedan finanskrisen 2008. I alla fall om man jämför med priset som var under åren innan, d.v.s. 2003-2008.

Min slutsats är alltså att det låga gaspriset haft en avgörande betydelse på lönsamheten de senaste åren för bolag som tillverkar ammoniak och annan kvävebaserad gödsel. De senaste 3-4 åren bör inte, som säkerhetsåtgärd, ses som representativt för verksamheten. Istället anser jag att man bör räkna med ett högre gaspris över tid och därmed sjunkande marginaler. Nu kan i och för sig höjda mat/konstgödselpriser kompensera men det är svårt att räkna på. Branschen självt verkar bedöma att efterfrågan på konstgödsel växer med ca 3% årligen framöver. Kraftigt ökad lönsamhet behöver komma från bättre marginaler. Jag tror det är svårt att få till bättre marginaler för branschen som helhet än vad man har nu. Då det s.k. upstream segmentet, som står för själva produktionen samt uppskattningsvis halva rörelseresultatet för Yara så är detta  något jag får ta i beaktning när jag försöker "värdera" bolaget och dess framtidsutsikter.

Jag kan också konstatera att jag skulle vara väldigt försiktig med att investera i ett "rent" kväveproduktionsbolag, vars enda affärsverksamhet är just tillverkning av ammoniak, urea och annan kvävebaserad gödsel. Förhållandena för dem har de senaste åren varit idylliska, men hur ser det ut framöver? På grund av de höga marginalerna är det många aktörer som satsar och bygger ut just nu. Kommer det bli ett överutbud och framtida prisdumpning?

Ökat i Skanska, Kinnevik och Beijer Alma

Det rasslade till en del idag på depån då det blev köp i Skanska, Kinnevik och Beijer Alma. Alla tre är innehav som jag tidigare successivt har ökat i.

Skanska är en av världens största byggföretag och har en historik av stabila utdelningar, tillika ofta generös med extra utdelningar när möjligheten finns. Skanska handlas just nu på ca 6,3% direktavkastning. I det kortare perspektivet så är kanske inte byggbranschen det "hetaste" just nu, men sett på ett lite längre perspektiv anser jag Skanska torde vara en sund investering. Jag tvekar inte att fortsätta öka när/om kursen skulle sjunka ytterligare.

Kinnevik är investmentbolaget som med hjälp av kassaflödet från sina mer stabila verksamheter inom kartong- och telekom investerar i tillväxtsbranscher, inte minst inom internet. Delägandet i Rocket Internet är en sådan investering. Kinnevik handlas just nu till en avsevärd "rabatt" sett till substansvärdet. Utdelningstillväxten har varit mycket god och jag tror det finns potential för Kinnevik att fortsätta ge sina aktieägare just det.

Beijer Alma är verkstads- och industrihandelskoncernen som jag blivit allt mer imponerad av. Skulle jag behöva prioritera vad jag ska köpa pga av en framtida brist på likvider på depån, så hamnar Beijer Alma bland toppen av bolag jag skulle se till att öka i, om vi nu hamnar i en regelrätt börskrasch.

Med dagens köp, samt de som skett innan under Maj månad, så har jag i stort sett gjort mig av med årets utdelningar. Jag kommer visserligen få en del från Ekornes (7,50 nok/aktie) i slutet av månaden, men jag är nu i stort hänvisad till nysparande och/eller föra över pengar från sparkonton för att fortsätta öka om vi får se fortsatt sjunkande kurser. Detta välkomnar jag i så fall. Det är ju därför jag stoppat undan på sparkontot, för att kunna köpa när värderingarna vänder nedåt.

Jag försöker tillämpa en förhållandevis mekanisk strategi för köp, men jag är också medveten om att en av mina svagheter, som jag behöver arbeta mer med, är att inte köpa för mycket för tidigt. Jag har inga illusioner om att jag ska kunna pricka in bottnar men det är ju alltid kul om man kan köpa så mycket så billigt som möjligt. Samtidigt vill man ju köpa för pengarna man har när tillfällen väl ges. Ja, det är en svår balansgång. Hur hanterar du det?

Värmlands Finans

Bolaget Värmlands Finans som sysslar med factoring, med huvudriktning fakturaköp, har tydligen sysslat med en del oegentligheter, eller är i alla fall misstänkta för det, då de nyligen varit utsatta för en polisrazzia.

Reportage från Värmlandsnytt: Polisen har tagit allt

Bolagets unge VD Glenn Renhult verkar nu m.a.o. vara ute i blåsväder. Tydligen ska det även finnas kopplingar till Hells Angels och det kanske är så att en verksamhet som indrivning av köpta fakturor är något som lockar MC-klubbar mer och mer. Det finns antagligen stora belopp att tjäna. Nu verkar det vara bolagsplundring som står i fokus dock om jag förstått nyhetsflödet rätt.

Värmlands Finans har fram till ganska nyligen varit noterade på Aktietorget och har på pappret i alla fall haft en mycket fin tillväxt. Liksom flera andra aktörer erbjuder man även att teckna obligationslån. Räntan är 7,85%. För ett litet tag sedan tog man även in kapital genom en riktad nyemission.

Det är svårt det här med mindre bolag med kort historik. Visserligen kan de uppvisa stark tillväxt, men det är så mycket man inte har möjlighet att ha insyn i. Det är förresten svårt generellt att bedöma bolag. Personligen tycker jag det dessutom är extra svårt när tillgångarna i en balansräkning består av olika finansiella instrument och affärsiden är att tjäna pengar på dessa. Vare sig det då gäller små factoringbolag eller större banker.

Nu är inte bolag som bedriver annan affärsverksamhet exkluderad från att syssla med oegentligheter. Ett exempel från smålistorna är ju t.ex. f.d. snöskotertillverkaren Snowolverine i Sveg. Ett bolag jag kikade närmare på en gång i tiden. Det blev dock inget köp och tur var väl det.

Ja det är inte helt enkelt att sia om framtiden. Det är svårt som det är med etablerade bolag. Extra svårt när det gäller nya bolag. Eller vad tycker du?

Nibe Q 1 Rapport

Nibe är inget bolag som finns i portföljen, men jag har det under bevakning. Då Nibe spädde ut sin aktiestock i och med förvärvet av Schulthess Group AG så blev jag lite skeptisk och avvaktande. Förvärv kan både vara av godo som ondo. Just detta förvärvet skulle betalas med 60% kontanter och 40% aktier. Nibe har länge använt förvärv för att växa, men detta var första gången ( så vitt jag alla fall) som man gjort det genom att ge ut fler aktier.

Q 1 rapporten finns hur som helst här: Nibe Q1 2012 Rapport


Vinsten för kvartalet blev 0,98 kr/aktie (1,06).

Försäljningen uppgick till 2107 milj kr (1462) och rörelsevinsten 158 milj kr (125). Det kan se ut som en stor ökning men i stort sett hela försäljningsökningen beror på förvärv. 


Eget kapital ligger just nu på 41,80/aktie. Eget kapital kan jag tycka vara av intresse om man samtidigt vet hur hög ROE bolaget har, som i Nibes fall brukar ligga på ca 20%.

Debt/Equity 1,56 (1,06). Debt/Equity måttet ger en snabb översikt över hur stor hävstång man har i sin rörelse. 

Räntebärandeskulder har nu passerat hur mycket bolaget har i eget kapital, 4774 milj kr att jämföra med eget kapital på 4600 milj kr. Jag brukar använda det måttet som en liten "check point" för att se hur pass viktad man är mot finansiering kopplat till räntor. Jag är försiktigare med räntebärandeskulder än t.ex. leverantörsskulder.

Vinsten ligger m.a.o. kvar på ungefär samma nivå sett per aktie medan balansräkningen försämrats. Antagligen har försämringen av balansräkningen främst att göra med förvärvet av Schulthess Group AG i Schweiz även om de andra, mindre förvärven, som skedde förra året förmodligen också bidragit.

Jag är inte intresserad av att köpa några aktier i Nibe i nuläget, men kommer fortsätta följa bolaget och dess utveckling. 


Utdelningen för 2011 hamnade på 2 kr/aktie. Kursen just nu är ca 97 kr.

Ekornes Q 1 Rapport

Ekornes senaste Q 1 rapport är den första rapporten från bolaget som kommit sedan jag tog in Ekornes i portföljen ganska nyligen. Ekornes är, hittills, det enda nya tillskottet i portföljen detta året. Jag tittade närmare på bolaget här: Analys av Ekornes.

Det var den starka balansräkningen i kombination med hög direktavkastning som lockade. Verksamheten står visserligen inför utmaningar då  försäljningen i speciellt Europa kan antas dala, men sammantaget var min bedömning att Ekornes var långsiktigt intressant.

Min strategi här är att öka när/om kursen sjunker. Om kursen vänder uppåt så avvaktar jag och inväntar nya lägsta kurser. Om ca 2-3 år gör jag en första utvärdering. Det är möjligt då att jag anser att Ekornes är en s.k. Value Trap. Det beror på hur verksamheten utvecklat sig och mina bedömningar kring riskerna då. Naturligtvis hoppas jag att bolaget är stabilt nog så Ekornes finns kvar i portföljen om 15-20 år.

Går vi till Q 1 rapporten så visade den i alla fall på ett urdåligt resultat! Omsättningen är i nivå med 2009 års finanskrisnivå och vinsten är t.o.m. lägre än då. EPS för kvartalet blev 1,35 nok.

Balansräkningen är fortfarande den starkaste jag känner till bland möbeltillverkare (D/E 0,23) och kassan är på motsvarande 6,80 nok/aktie.

Snart ska 7,50 nok betalas ut i utdelningar. Om den utdelningen ska kunna bibehållas för 2012 så behöver de kommande kvartalen visa på bättre marginaler och högre vinster. Jag vågar inte spå hur det kommer gå, men om utdelningen för 2012 kommer att hamna på 6 nok, vilket jag inte ser som omöjligt, skulle det i så fall motsvara en direktavkastning på ca 6,7% baserat på nuvarande kurs.

2008 sänkte man utdelningen ned till 3,50 kr från de tidigare 7,50 nok. Detta verkade man ha gjort som en proaktiv åtgärd även om man hade mer pengar att dela ut då. Krisen slog inte så hårt som befarat just då och nästföljande år följde en utdelning på 7 nok respektive 9 nok och nu 7,50 nok. Skulle vi hamna på 3,50 ännu ett år så motsvarar det ca 4% direktavkastning.

Det finns visserligen andra alternativ än Ekornes som lockar med hög direktavkastning, men då har de ofta inte en lika gedigen balansräkning att stå på och/eller verkar i branscher som jag kan känna mer "osäkerhet" kring.

Skanska Q 1 Rapport

De flesta bolag har nu presenterat sina Q 1 rapporter. Jag har hunnit kika på de flesta, men får se vilka jag tar mig tid till att kommentera.

Skanska är ett sådant innehav i alla fall som jag tycker är extra intressant med just Q 1 rapporten. Det var nämligen för drygt ett år sedan jag började intressera mig för bolaget. Förra Q 1 rapporten var det sämsta kvartalet på många, många år för Skanska. Detta ledde sedan till att kursen sjönk och i kombination med att andra negativa makrohändelser satte ytterligare press på kursen så blev resultatet att jag köpte på mig mer och mer ju mer kursen sjönk.

Årets rapport, Q 1 2012 Skanska, uppvisar nu till och med sämre siffror än förra året.

Vinsten för kvartalet blev 0,27 kr/aktie (0,81).  Rörelsevinsten kom in långt under förväntningarna. Det var främst segmentet bostadsutveckling som gått dåligt. Istället för att "Residential development" bidrog med ca 200 milj kr till rörelsevinsten så blev det förlust. Även "Commercial development" kom in dåligt och bidrog inte med något till resultatet. 

 

 

Nu är i alla fall orderingången inom bygg hyggligt stabil även om marginalerna är fortsatt ganska låga. Framtidsutsikterna för infrastrukturprojekten sägs vara goda på ställen så som Latinamerika, USA och Storbritannien men sämre i Europa. Mörkast framtid spår man just på bostadsutvecklingssidan. Speciellt i Finland, medan det ser lite ljusare ut i Norge och Storbritannien. Jag vet inte hur det kommer gå i framtiden på de olika marknaderna, men jag vet att jag gillar att Skanska är, så att säga, selektivt geografiskt diversifierad.


USA och Norden är Skanskas viktigaste marknader i nuläget. På den företagspresentation jag senast var på så berättade IR ansvarige också om att Latinamerika och Polen är marknader som blir allt viktigare för Skanska. Det är också områden där man försöker expandera mer, medan t.ex. Ryssland och Kina är områden man medvetet undviker.


Tittar vi vidare på balansräkningen så är Skanskas fastighetsportfölj nu värderad till 60 kr/aktie att jämföra med bolagets räntebärande skulder motsvarande 25,10 kr/aktie. Det jag ogillar mest i balansräkningen är dränaget i kassan. Skanska brukar sitta på en mycket välfylld kassakista men den har nu urholkats till att motsvara 5,90 kr/aktie.


På lite längre sikt är jag dock inte orolig. Tvärtom, Skanska är en byggjätte med verksamhet på flera ställen och inom flera affärsområden. Ledningen verkar vara någorlunda selektiva genom att undvika att verka på marknader där man anser risken vara för hög för korruption och myndighetskrångel samtidigt som man försöker fokusera på att bli bland de ledande där man väljer att satsa. 

En del kanske tycker det är synd att Skanska inte satsat på t.ex. bostadsbyggande i Kina. Byggandet har ju varit enormt i Kina på senare år och drivit både BNP-tillväxten som efterfrågan på råvaror.

 
Om en överhettning är på gång i Kina eller hur länge det kan fortsätta har jag ingen aning om, men jag kan personligen tycka att det är skönt att man inte verkar där det är som "hetast".
 

Hur som helst. Jag är positiv till Skanska på lång sikt och i veckan vara det nära, men det ville sig inte riktigt, att det blev en ökning av innehavet. Vi får se om veckan som kommer kan få kursen att sjunka något ännu lite mer så att en köp-order går igenom. Direktavkastningen just nu motsvarar ca 6%.


Vad är din syn på Skanska eller på byggsektorn generellt?

Vad är det för skit...

Vad är det för skit... som Yara håller på med?

Ja nu är det ju, fast man håller på med gödningsmedel, inte skit i bemärkelsen naturgödsel (organisk gödsel m.a.o. djurspillning, benmjöl och komposterat material) som är grunden för affärerna utan gödningsmedel i form av konstgödsel.

Tittar man på gödningsmedel  i form av just konstgödsel (även kallat handelsgödsel eller mineralgödsel m.a.o. industriell behandlat med mineraler) så är de tre viktigaste komponenterna inom denna industri kväve (N) (eng. nitrogen), fosfor (P) (eng. phosporus) och kalium (K) (eng potassium).

När det gäller Yara så är det inom kväve-segmentet man verkar inom i sin s.k. upstream-verksamhet. Ammoniak utgör den största delen, följt av urea samt NPK (kväve-fosfor-kalium). Nitrater utgör den fjärde största delen och är också kvävebaserat i en eller annan form. Därefter följer CN (kalciumnitrat eller kalksalpeter) och UAN (urea-ammoniak nitrat) tillika kvävebaserade.

Det är också kväve som utgör den största och viktigaste delen inom konstgödselindustrin då det dels utgör 60% av konsumtionen, dels behöver tillsättas årligen. Fosfor och kalium behöver man inte tillsätta lika ofta utan det räcker med t.ex. vartannat år.



Ammoniak är också en av de viktigaste produkterna inom kvävesegmentet. Ammoniak kan användas direkt för gödning men är också användbar inom industrin t.ex. som rengöringskemikalie, rökgasrening eller textilkemikalie. Ammoniak kan också användas som tillsats i produktion av andra gödningsmedel. 4/5 av all ammoniak som produceras globalt går till gödningsändamål i en eller annan form.

Av ammoniak kan man också göra urea som är en "uppgraderad" version av ammoniak. Urea finns också naturligt i urinet hos alla däggdjur. Kroppen bryter ned kvävet i aminosyrorna till ammoniak och omvandlar det sedan till urea. Liksom ammoniak kan urea även ha andra användningsområden än som gödsel t.ex. som av-isningsmedel eller i tuggummi.


Ammoniak fås genom att vätgas får reagera med kväve från luft.  Vätgasen fås i regel från metan, som utgör den största delen av naturgas (fossilgas). För närvarande nyttjas 5% av världens naturgasproduktion till denna form av vätgasproduktion. Således utgör naturgas och luft de två komponenter som i nuläget utgör grunden för ammoniakproduktionen världen över. Att jag skriver i nuläget beror på att det är möjligt att få till metan på annat sätt än ur naturgas, men naturgas är på de flesta håll i världen det mest kostnadseffektiva just nu. Det går även utvinna vätgas från vanligt vatten.

Den i särklass största producenten av ammoniak är Kina med ca 32% av produktionen följt av Indien 9%, Ryssland 8% och USA 6% av den globala produktionen. Tittar vi på enskilda, noterade, bolag så är Yara den främsta enskilda producenten med sina ca 8 milj ton. Totalproduktionen i världen uppgår dock till över 130 milj ton så produktionen är spridd på många olika aktörer. De flesta är lokala aktörer. Få är globalt verksamma. Det är en fragmenterad marknad. Det är detta som Yara också anför som en av sina styrkor i sin förvärvsstrategi, just möjligheten att köpa upp mindre lokala och regionala aktörer och få till samordningsvinster och möjlighet att verka på flera marknader. Nackdelen är att man sitter inte med en naturlig "moat" i sin produktion i form av att man t.ex. är en av ett fåtal som besitter en viss naturtillgång (jämför med kalium och fosfor som kommer från gruvor). Å andra sidan är man heller inte beroende av ett enskilds lands politiska ställningstagande i form av tullavgifter, exportrestriktioner m.m. så myntet har ju två sidor.

Som jag varit inne på i tidigare inlägg så kan aktörer verksamma inom jordbrukssektorn som är inriktade och verksamma på en enskild marknad sällan skörda frukterna av hög efterfrågan och höga priser då stater alltid gärna velat lägga sig i. Inte minst för att "skydda" den egna befolkningen (eller skydda regimen från folkligt missnöje) När t.ex. efterfrågan och priset på urea skjöt i höjden så höjde ju Kina exporttullarna för urea till 110% för att kunna behålla sin produktion till den egna marknaden. Restriktioner infördes även på fosfor-sidan. Utifrån denna aspekten så är jag personligen mer bekväm med ett bolag verksamt inom denna sektorn om man är diversifierad, med både sin produktion som försäljning, rent geografiskt. Från Yaras perspektiv så är man mest utsatt för EU-beslut då huvuddelen av försäljningen finns i Europa. Även viktiga produktionsanläggningar finns i Europa så som i t.ex. Nederländerna, Finland, Frankrike och Norge. Man har också anläggningar på andra håll i världen så som t.ex. Trinidad & Tobago och Qatar och verkar för att växa på andra marknader.

Yara har en aggressiv tillväxtspolicy. Målet är att växa med 40% fram till 2016. Huvudstrategin är att genom uppköp av mindre aktörer kunna skapa mervärde genom att kunna slå mynt av sitt globala logistik- och marknadsnät. Uppköp är dock inte enbart positivt. Det finns risker också. Risk för misslyckade, kostsamma, förvärv och att synergier uteblir.


Framtiden får utvisa hur väl bolaget lyckas. Makrotrenden verkar i alla fall vara att vi behöver producera mer mat utan att det egentligen finns mer landområden eller sötvatten att tillgå. Man kan dock enbart slå mynt av makrotrender om man lyckas bibehålla goda vinstmarginaler. Ökad efterfrågan och pris på mat betyder inte att man tjänar mer på att producera mat om produktionskostnaderna stiger lika kraftigt. Men kanske det finns någon del i produktionskedjan där man kan tjäna på det eller vad tror du?

Läs för övrigt också gärna bloggaren defensivens analys av Yara: Analys av Yara